Du som läser det här kanske snart ska gå till teatern och titta på Hedvig och Max-Olov. Eller så kanske du just har varit där. Eller så kanske du har läst nån av Hedvigböckerna som jag har skrivit?
Hur det än är, så är det faktiskt mig du möter när du möter Hedvig. För Hedvigböckerna handlar om mig och om hur allt var när jag var barn. Fast inte riktigt, jag har hittat på ganska mycket också. Men den första Hedvigboken, den som är grön, den är sann på heder och samvete! Om man läser den, då får man veta hur det var när jag gick i skolan, i första klass. Och då hällde jag tvål i Rickards saft så att han blev sjuk och nästan dog! Sen låste jag in Ellen i skjulet och glömde bort henne halva dan. Sen sprang jag in i grannens rabatter och plockade alla blommor.
Ja som du hör så händer det mycket i första Hedvigboken. Fast när det var dags att skriva en till så var det ganska svårt att hitta på nåt. Men då ringde pappa till mig och så pratade vi lite och sen sa han: Vet du om att jag hade en åsna som hette Max-Olov när jag var ung? Och då visste jag vad min nya bok skulle handla om.
Hoppas att du tycker om Hedvig, lite grann i alla fall. Fastän att hon bråkar lite och ljuger och sånt där. För hon säger ju förlåt ändå. Minst en gång om året.
Frida Nilsson
